Hem > Tips > Köl

Sammanställt från Bryggsnack - Om köl


Redigerat av Iwar Unt, 2004-11-18

Artikeln innehåller följande underrubriker
• Öka vikten i kölen?
• Djup kontra grund köl
• Ytbehandling av järnköl
• Kölskada
• Rost på kölen
• Svajköl på Bavariabåtar?
• Kölskada vid grundstötning

Observera att artikeln bygger på inlägg publicerade på Bryggsnack. All information på webbplatsen tillhandahålls utan ansvar från webmaster och Svenska Bavariaklubben. Samtliga besökare ombeds att granska uppgifterna väl och själv ta ställning till dess relevans.



Öka vikten i kölen?

Har en 340 med vingköl och funderar på att bulta/svetsa fast en fena under vingen för att få bättre bett på kryssen samt att få bättre skydd för rodret. Fenan kommer att vara droppformad och ca 25 cm djup, vikt ca 100-150 kg.
Fördelar: Bättre kryss, skyddar rodret, minskar broachtendenser?, styvare.
Nackdelar: Större djupgående, svårt att mäta in båten ?

Har en 32:a med kort köl ( järn). Vill öka styvheten, och bettet, på kryss, men utan att öka djupgåendet med mera än max. 10 cm. Hade tänkt mig en blyplatta ca 6 cm tjock , med samma form som undersidan av kölen , monterad ( limmad?) under denna. Det skulle innebära en ökad kölvikt med ca 200 kg och en ökad bettyta med ca 11,4 kvdm på det mest effektiva stället av båten. Genom att kölen ( båten) av de 200 kilona dessutom tynges djupare, borde det öka på effekten ytterligare, men med ökad våt yta som oönskad bieffekt. I mitt fall tror jag ändå att fördelarna klart skulle överväga nackdelarna.

Jag har pratat med Metalvaruhuset om blyplattor, de kan ta fram blyplattor som är 10x1000x400 det blir en vikt på ~45 kg. Om man köper 5 stycken kostar det 5500 kr. dessa plattor bör man kunna gänga och skruva fast under kölen. Det blir en vikt på 225 kg längst ner, tror ni det är lagom?

Jag har en 44:a som jag tänkt segla lite längre sträckor med. Jag kontaktade varvet för att få stabilitetskurvan och upptäckte att den endast är 115 grader vid punkten för försvinnande stabilitet. Enligt "Code of practice" UK så bör denna storlek ligga på min 127 grader för att kunna gå till havs. 

Jag skall nu undersöka om det går att gjuta på en kaka på befintlig köl. I mitt fall behövs det nog minst 1 ton extra för att bättra på stabiliteten. 

Min tanke var att gjuta en 30 cm "sula" på ca 100 liter med ingjutna bultar som sedan monteras i befintlig köl. Denna typ av monteringen kräver nog hjälp från ett varv alternativt måste en speciell vagga ordnas.

Att limma på en ny vikt på undersidan av kölen, kommer nog ej att hålla. Båten väger ju flera ton och bara när man åker in för att lägga till så lär det lossna direkt av minsta bottenkänning. Att bulta fast något i järnkölen tror jag tyvärr medför stor risk för korrosion i de hål som borras upp i bef. köl, även om man försöker täta. 

Har pratat med ett metallgjuteri angående blykölar. Han berättade att de gör bland annat kölar till Scanner men även att de specialtillverkar på beställning. De tar ca 20:-/kg och gör form efter mall. Han berättade att kunder brukar bulta på vikter från sidorna. Jag frågade om det gick att gjuta på befintlig köl men det går inte, så han.

Lösningsförslag: Vissa båtar har en inplastad köl som iof även är bultad. Jag tror därför att man visst kan förlänga kölen något på "djupet" genom att bulta fast en "sula" undertill samt plasta ordentligt hela vägen upp. Helst skall man försöka få en stötupptagande vertikal yta. För att skapa en sådan yta får man såga/slipa ur ett gäng spår från bb-sb och lägga i fyrkantsprofil eller liknande i dessa spår. 

En annan ide jag har är att man svetsar ihop en rostfri "sula" som även fylls med bly. Denna bultas med genomgående rostfri gängad stång eller långa RF bultar. För att skapa fästen och samtidigt stor vertikal yta så svetsas (innan bly fylls) 4 – 6 st vertikalt ställda u-profiler parvis mitt emot varandra med "öppningarna eller toppen av U:et utåt). Dessa bör för enkelhetens skull ha förborrade hål för 2 st genomgående RF-bult. Man får sedan slipa ur spår i kölen för dessa vertikala U-profiler. När detta gjorts och "sulan" monterats med genomgående RF bult kan spåren och bultföbandet kan spacklas in. När man skall fylla i det smälta blyet kanske kan bero från fall till fall. Eventuellt skulle man kunna montera en tom RF-sula som sedan fylls för att passformen skall bli optimal. 

Eventuellt skulle endast RF u-profilerna med bulltförband räcka om dessa fälls in i både köl och sula.

För den som vill gjuta själv så har jag läst om självbyggare som gjort det mesta själv. Bly kan man säkerligen handla billigare för gissningsvis runt 5-10kr/kg. och att smälta detta verkar inte kräva speciellt hög värme. Om man har plats och möjlighet att elda under att gammalt uttjänt badkar där blyet läggs borde kanske kunna fungera. Hur man får ned blyet i formen vet jag inte men gissningsvis genom ett kraftigt järnrör som från en "tät" och öppningsbar bottenventil leder ned i formen. 

Rodret är utsatt och ligger 5-10 cm grundare än kölen. Tycker att saken känns så olustig att jag ev. överväger att "bygga ned" kölen 20-25 cm med ngn form av halvmånprofilerad längsgående bulb som gjutes eller bultas på nuvarande kölsula. Detta kan även ge ett hundratal kilo ytterliggare längst ner där det gör nytta. Hydrodynamik och plånbok bör inför detta ev projekt vara i harmoni varför annat prioriteras just nu.
Jag seglar en grund 340 (140 cm) men tycker att hon beter sig ganska väl, en något nervös lovgirighet kan dock förnimmas i byar på kryssen men jag utgår ifrån att detta även sker på de djupare Bavariorna. Rodret verkar vara ett standard inom resp storlek sedan kan man välja mellan olika kölar, detta säger mig att lovgirigheten borde vara någotsånär jämförbar med reservation att man kan få vikten något längre ned på djupare kölar och lite bättre bett på kryssen. 

Problemet har inte med rodrets utformning eller kölens storlek att göra utan beror på att hela undervattenskroppen på båten blir osymmetrisk när båten krängs. Båten övergår mao till att bli ett gigantiskt "roder" i sig själv som svänger båten mot lovart. Jag tror därför att ingen ändring på roderyta eller köl kan motverka detta fenomen. Min rekommendation är att reva tidigt eller att segla med "lösa" skot i byig vind. 

Alternativ 1: Skaffa en mindre genua:

I stedet for å legge på kjølen, som i seg selv kanskje kunne vært ønskelig, så kandu skaffa en mindre genua - i mer formstabil duk og ikke minst med flatere fasong. Standardgenuaen min er hele 172% av fortriangel og med fasong nærmest som en genaker! Det er ikke rart at båten mister styring på bidevind fra rundt 6 - 8 m/sek. med et slikt forseil. Med en ny rullegenua i god kvalitet som ligger et sted mellom 120 - 135% tror jeg at da vil du få en helt annen båt i de aller fleste vinder. 

Alternativ 2 trimma seglen:

Om du börjar reva en del vid ca 7-8m/s så ger det en mindre lutning utan att du tappar fart. Får du rodersläpp så har du för mycket segel uppe, dessa moderna båtar ska revas mycket tidigare än äldre båtar. 

Max lutning på våra båtar ca 20 grader i gengäld så seglar dom i lätta vindar. 
Det är många som seglar med alldeles för stor krängning, man vinner inget får bara en 

Du kommer att bli förvånad hur bra detta funkar. Prova detta först innan du lägger en massa pengar på att ändra köl och nya segel, sen kan jag hålla med om att originalseglen kanske inte är världens bästa.

Orsaken till lovgirigheten och att båten tappar greppet är lutningen på båten (ju mer båten lutar desto mindre del av rodret når ner i vattnet) samt att tryckpunkten i seglen flyttas bakåt vid ökande vindstyrkor, detta orsakar lovgirigheten. 

Om man släpper på storskotet när båten börjar tappa greppet och bli lovgirig så hjälper det direkt båten rätar upp sej och man har rodergrepp igen. Börja med att släppa ner skotvagnen max i lä och om det inte räcker reva en del på storen, och sen om det behövs även på genuan.

Djup kontra grund köl

Vi har valt den grundare kölen för att kunna ta oss in överallt i skärgården. Har inte ångrat valet. Vi kommer till där många andra med ett köldjup på 1,8 och däröver går i ett par meter från land. Har även hört att den dag man smäller på grund som ökar skadorna ju djupare köl man har.

Har erfarenhet av grundstötning i 5,5 knop med Bav-36, en riktig smäll med tvärstopp som följd. Har järnköl med djupgående 1,35 m. Efter grundstötning lyftes båten upp hos Brohälls på Bullandö och besiktigades ingående både utvändigt och invändigt. Ingen skada kunde konstateras. Om man väljer en köl med mindre anläggningsyta såsom tydligen blykölen har så blir momentet och belastningen betydligt större. 

Som ägare av en 36:a har jag goda erfarenheter av kryssegenskaperna. Vi har 1,55-kölen och har vid kappsegling jämfört höjdtagningsförmågan med andra båtar. Ingen märkbar avdrift eller sämre höjd.

Har selv en Bavaria 32 2003 modell med grunn kjøl. Forskjellen på dyp og grunn kjøl har jeg ikke testet, men hadde prisforskjellen vært mindre hadde jag valgt dyp!! Den vil nok gå høyere og tåle mer seil med den dype kjøplen.

Vi har precis beställt en ny Bavaria 32 och har därför ingen erfarenhet, men jag försökte ta reda på så mycket som möjligt inför köpet. Vi gjorde följande val:
Vi valde den djupare blykölen då jag är övertygad om att det ger bättre grepp på kryssen. Ökningen av djupgåendet till 1,80 är helt OK för mig.

Jag har en B32 med den grunda kölen hightech segel och rullmast, tyvärr är det svårt att göra jämförelser, men det jag kan säga är att om jag skulle beställa ny båt igen så skulle den se likadan ut. Om jag inte skulle skärgårdssegla så mycket som jag gör, där djupgåendet är av betydelse, vore nog blyköl en fördel som jag skulle föredra.

Min uppfattning är att den korta kölen fungerar utmärkt. Jag seglar själv en Bavaria 34 med kort köl. Det är naturligtvis en stor fördel när man lägger till, antalet ankarplatser ökar betydligt. Både när man ligger själv eller i populära hamnar såsom ex. Östermarsfladen i Sthlms skärgård.

Kryssegenskaperna tycker jag inte försämras i någon större omfattning, rimligen borde dock avdriften bli större men det är inget jag hitintills märkt eller lidit av. För höjdtagning tror jag en bättre genua än standard är mer priroterat. Tyvärr har jag ännu inte kunnat jämföra med en Bav 34 med lång köl. Kan vara läge för det vid vårens Bavariaträff...

Andra inlägg här har behandlat broach-tendenser i hårdvind med mycket segel. Något som nog framförallt går att härleda till roder och skrovform och inte till költyp.

Att kryssa är sålunda inga problem men ska man kappsegla mycket kanske man t.o.m. ska välja en annan båttyp.

Har nu seglat en sommar med B 37 med kort köl och är mer än nöjd. Har dock ej kunnat jämföra med djup köl så jag kan inte uttala mig om ifall man tappar någon grad på kryss men för familje- och semestersegling fungerar det utmärkt.

Jag har seglat B34 med kort köl i två säsonger, både i hård kryss (=kuling) och lite svagare bidevind och är mycket nöjd. Båten uppför sig väldigt stabilt. Det fungerar även fint att slå och båten skjuter lätt iväg. Teoretiskt kan du kanske inte gå lika högt i vind, dvs tappar någon grad men å andra sidan är vattenmotståndet troligen mindre med kort köl. Personligen ångrar jag inte valet av kort köl och för oss som gillar små danska hamnar eller västkustens skärgård så är kort köl att föredra. Man kan gå längre in i hamnarna eller i vikarna.

Enda skälet att välja en lång köl är att man vinner något på kryssen för den som gillar att kappsegla. Avdriften blir säkert någon grad/er större, men det kan inte vara mycket. Troligen jämförbart med hastighetsökning om man tömmer båten på dynor o.dyl. såsom förekommer vid kappsegling. Fördelarna är förutom ovan nämnda att det är mycket enklare att vårrusta /putsa skrovet. Vidare att man slipper gå på vissa grund som man annars skulle kunna gjort, och om olyckan är framme och man går på grund så blir hävarmen betydligt mindre varför man kanske klarar den grundstötning som annars hade inneburit varvsreparation. 

Många svar från nöjda ägare med kort köl, vilket ju är kul. 

Jag tänker dock vända på steken. Har haft möjlighet att jämföra med en identisk båt som min på kryss från Skagen mot Mollösund. Jag har djup blyköl, 1,95 och den andra båten original järnköl, 1,65.

Följande hände: Ca 10-12 m/s nästan rak Ostlig vind. Vi tog högre höjd, bar mer segel (nästan fullt ställ), krängde dock mindre än vår danska kollega som hade mer revat, skillnaden var rätt stor. Vi kom fram nästan en timme före den andra båten. Kan delvis bero på lite flyt med vindkantringar till vår fördel, men under den timme vi var relativt nära varandra seglade vi samma vägval. 

Sedan är det mycket skönt att slippa rostproblemen i framtiden, jag haft två Maxi tidigare varav en större och är trött på att slipa och epoxibehanda rostande järnkölar. 
Visst sticker den 30 cm djupare och det kan vara en nackdel, nu är min båt rätt stor så framkant på min köl är nästan 8 meter från spetsen på pulpeten.

Det gör att vi har legat i många naturhamnar och när vi fått sällskap vid sidan av mindre båtar kommer de inte intill då de har framkanten på kölen flera meter längre fram, och då hjälper det inte med 30 cm kortare köl. Kontentan av detta är att vid mindre båtar, tex 32:an säkert spelar stor roll med djupet för möjligheten till att nå in på naturhamnar, medan från 40" och uppåt (min är en 44) går utmärkt att ta sig in även med djup köl, då framkanten på kölen är så långt ut från strandkanten.

Ytbehandling av järnköl

Jag har Hempel Light Primer (tvåkomponents epoxifärg) som grundfärg. Jag har förstått att denna färg går att använda på både järn och plast. Plasten skall tydligen mattas ned innan jag kan lägga på färgen. Men min fråga är hur skall jag göra med järnkölen? På kölen är det någon sorts grundfärg. Kan man måla "mille light" på denna eller måste man slipa bort denna färg innan? Båten har aldrig varit sjösatt. 

På järnkölen har varvet använt Internationals Inter-protect, enl egen utsago. Dock verkar det som man bara lagt ett lager, för det rostar nästan direkt. Jag slipade kölen och la 6 lager Inter-protect,och sen dess har det funkat bra.

Hej. Jag lät blästra och sprutförzinka (metalliskt zink) min järnköl eftersom det var betydligt med rost efter första säsongen och mer efter andra. Efter denna behandling målade jag 6 lager med tjärepoxy före bottenmålningen. Inget som helst rostgenomslag efter första säsongen.

Jag ringde till Hempel och frågade om hur jag skall göra när det ligger ett lager "Interprotect" på kölen. Hempel svarade att det bara är att matta ned ytan med 80-120 papper, precis som gelcoaten, och sedan måla 4-7 skikt (beroende på målningsteknik). Slipningen är till för att skapa repor i färgen och gelcoaten. Detta ger en bättre vidhäftning för tvåkomponentsfärgen.

Hempel trodde att man lägger på ett lager "Interprotect" endast som ett transportskydd. Man bör inte sjösätta en järnköl med så dåligt skydd. Hallberg-Rassy och Najad lägger sex lager "Hempel Light Primer" före första sjösättningen.

Arbetsgång:
Tvättning med avfettning (Yacht cleaner)
Slipning med planslip (80-120 papper)
Tvättning rikligt med vatten
Stryckning med epoxifärg (fyra till sju lager) (två lager per arbetdag)
Två lager bottenfärg (två timmar efter sista lagret med epoxi). Sista lagret av bottenfärg är inte så bråttom.

Det är noga att tvätta bort eventuella släppmedelsrester med t ex "Hempel Yacht Cleaner" innan slipning. Tvätta rikligt med vatten efter slipningen så att allt damm försvinner.

När vi fick vår Bavaria 32 levererad 2002 fick vi information om att järnkölen var struken med Internationals "Primocon". Observera att om denna färg använts från varv måste denna bort annars är risken att 2 kompenents epoxyn (tex. Interprotect) annars kan lösa upp "primoconen". När vi 2003 fick vår nya Bavaria 38 verkade även denna vara struken med Primocon. Jag är inte 100% att det är "Primocon" men där vi inte kunde slipa kölen och vi strök "Interprotect" där bubblade sig epoxin när den torkat.

Min båt tillverkades under senhösten 2003, jag märkte inga problem med att stryka Light primer från Hempel direkt på kölen som var behandlad med ett lag interprotect. Detta är också vad den danska leverantören LP yachts gör som standardbehandling på nya båtar som dom levererar till Norge och Sverige, ca 100 - 150 Bavariabåtar i året. Kolla gärna med Lars hur dom gör på tel. +45 96 77 60 00, eller kolla linken http://www.lp-yacht.dk/.

Kölskada

Vår 40-fotare har fått en konstig skada på blykölen efter en grundstötning i somras. En kort bit längst fram av den översta delen av kölen har släppt från skrovet. Mellan köl och skrov finns en avtagande glipa på 5-6 mm och 10 cm lång. Den övriga delen kölinfästningen är opåverkad. Plasten runt kölen är helt oskadad (också akter om kölen). Kölbultarna har inte rubbats. Några små sprickor kan dock urskiljas - och ett obetydligt läckage från den aktre kölbulten (!). Finns det någon annan som haft en liknande skada - och/eller någon som har förslag till åtgärder?

Jag skulle nog råda Dig att ta kontakt med ditt försäkringsbolag och be att dom tittar på det hela. Dom har oftast experter som kan avgöra vad som har blivit skadat, och vad som skall åtgärdas.

Jag har likadan båt och köl som du och har en kölskada. För att kunna laga den behöver Arne Olsén , reparatören, ha en ritning på kölen och denna har vi begärt via Fabav.

Efter grundskada har kölbultarna behövt efterdras en hel del för att stoppa läckage och det väcker en del frågor hur kölen är konstruerad inuti. Vidare finns en spricka i akterkant 12 cm ned på kölen och ungefär 12 cm in! Kosmetiskt eller betydelsfullt?

Rost på kölen

Vi har precis köpt en 34/2:a i England! Båten har en ganska rostig köl någon som har tips hur man bäst skall behandla den?

Det beror på hur mycket rost det är och vilken ambition man har. Först kan man slå fast att det inte är någon risk att kölen rostar bort... Dock bör ju infästning och bultar vara fria från rost.

På mindre områden brukar jag slipa rent och därefter lägga på några ytterligare lager med grundfärg och därefter färg mot beväxtning.

Min förra båt valde jag efter några år att blästra kölen på och därefter lägga på 5 lager grundfärg och 2 lager bottenfärg. Detta är troligen något ni kan vänta med då ju säsongen har börjat.

Hempel och International har båda grundfärger som är lämpliga för kölar.

Jag irriterades också över rost och tog hand om det på följande sätt;
Först blästrades hela kölen ren. Omedelbart efter det sprutades smält metalliskt zink över hela kölen!!! (En firma fixade detta)
Sedan lade jag 6 lager tjärepoxi och därefter 4 lager bottenfärg.
Det vore väl f-n om inte detta skulle hålla rosten borta. Man bör dock passa sig för att lägga en kopparbaserad bottenfärg på detta. Detta kostade ca. 8.500:- inkl. 10 liter 2-komponents epoxifärg. Södertälje Varmförzinkning AB.

Svajköl på Bavariabåtar?

Är det någon som har haft problem med svajköl på er Bavaria?
Själv har jag en 340 -88 som jag såg har en tunn sträng av sika el dyl mellan kölsulan och kölen, kan detta ge upphov till problem?
Bavarior byggda på 80-talet lär vara väldigt starka och välbyggda om än inga snabbseglare men man vet aldrig. 

Sikaflexsträngen ligger inte mellan köl och skrov, utan endast i skarven mellan köl och skrov på utsidan och skall inte i sig ge upphov till svaj.

Kölskada vid grundstötning

Har någon erfarenheter av skador på bottenstockar efter grundstötning? Jag hade min nya Bavaria 36 uthyrd under sommaren och en av hyresgästerna råkade segla båten på grund. Jag har valt den djupare blykölen som tillval och börjar undra om det var ett dåligt val. Hyresgästen uppger själv att farten var ca 5 knop men det resulterade ändå i omfattande skador på kölbalkarna. Blykölen är 40 cm djupare än standardjärnkölen så hävarmen blir ju naturligtvis större men eftersom bly tar upp stöten bättre så hoppades jag på att detta skulle jämna ut sig. Men sedan är det ju klart att anläggningsytan mot botten är betydligt mindre på blykölen och den sträcker sig inte över lika många bottenstockar. Men jag tycker ändå att skadorna blev orimligt stora, den Tyska klasningen säger att båten skall klara en grundstötning i 6knops fart utan skrovskador. Är det någon som har liknande erfarenheter av skador eftergrundstötning, och i så fall på vilken typ av köl? Jag funder alvarligt på att byta tillbaka till järnkölsalternativet även om seglingsegenskaperna blir betydligt sämre.

När jag köpte min båt (Bav. 31 med järnköl) så hade olyckligtvis tidigare ägare precis innan leverans gått på grund. De var mer omfattande än vad man först trodde. Jag kontaktate en platsexpert som gav rådet att ta upp båten och köla av och därefter gå igenom skrovet. Brohälls tog sig an arbetet och efter många turer blev det bra. (Att det blev Brohälls beror delvis på försäkringsbol. inrådan. I sammanhanget kan nämnas att det fanns ett litet problem eftersom tidigare ägare var den formella risktagaren men det gick trots allt bra eftersom han var mycket samarbetsvillig men det är en annan historia). För ett bra opartiskt svar så kontakta Brohälls, Arne Olsson eller andra väl renomerade varv. Den svagaste punkten på fenkölade båtar är just kölen. Min inrådan är att först kontakta en "expert" och få hans råd (kostnaden kan vara väl värd ty du får ett dokument som beskriver skadans omfattning som blir lite styrande gentemot övriga) och sedan med ditt försäkringsbolag. Tänk på att Bavarian är en kapitalvara så gör inte arbetet själv ty det kan bli svårt att sälja skönheten till sitt rätta pris om spekulanten får reda på att båten är grundstött och att ni själva har lappat o lagatt den så låt ett varv ta hand om båten. Självrisken får du nog själv stå för, men lyssna med hyrestagaren om han/hon är villig att bidra. Jag skulle inte byta en blyköl mot en järnköl. 

Vi på addIQ är landets ledande experter på grundstötta bavarior. Detta efter 2 omsorgsfullt utförda grundstötningar samt en "av professionellt varv" utförd reparation.

Första grundstötningen utfördes av en hyrande Norrman och var en 6,15 knopare som tog ca 25 centimeter upp på blykölen. Detta gör att vi antar att båten mer eller mindre tvärstannade. Resultatet blev att hela inre lamineringen av bottenstockarna släppte. Samt att första bottenstocken akterifrån som spänner från dinetten till köksskåpen brast vid infästning till vägaren under köksskåpen. Båten reparerades av varv och sjösattes igen. Vid upptagning konstaterades att kölen i fritt hängande tillstånd (i lyftens sling) hade en springa på ca 2 cm höjd i fram och bakkant. När den ställdes av på kölen så knakade det betänkligt samt hela kölen sjönk in ca 5 cm. detta gjorde att springorna naturligtvis försvann.

Vid premiärturen på våren så small vi på grund igen. Denna gång under hård kryss och 5 knop. Inga krafter träffade kölen framifrån utan vi gled graciöst upp på grynnan och gjorde en stoppsladd. Det skedde en brytning i sidled av kölen vi detta tillfälle. Resultatet var att laminering av aktre 2 bottenstockarna släppte från ytterskalet. Båten togs upp och lamineringen återställdes precis på samma sätt som varvet gjort jobbet året innan. Resterande del av året användes båten enbart på djupt vatten.

Vid upptagning observerades samma symptom som tidigare. Kölen hade springor vid fritt hängande och knakade samt sjönk in vid belastning.

Vi tog då och pallade upp båten under vintern så att kölen hängde fritt. På våren ställde vi ner kölen på marken ca 5 centimeter genom att släppa på kölbultarna. All laminering vid bottenstockarna togs bort och vi kande nu konstatera att redan den första lagningen av "det professionella varvet" var felaktig. Dom 2 aktersta bottenstockarna hade gått av vid första grundstötningen. Dessa hade laminerats ihop när båten stått på kölen. Vi hade nu ca 2 centimeters springa under dessa bottenstockar ( mellan stock och ytterlaminat)

Detta gjorde naturligtvis att när båten lyftes och lades i vattnet så hade den inte direkt kontakt vid dessa bottenstockar. Detta i sin tur gjorde att kölen flexade upp och ner.

Innan reparationen startades så lyftes kölen med den aktersta samt den förliga kölbulten så den var fritt från marken. springorna mellan stock och ytterlaminat ökade ca 1 centimeter

Vi lade in glasfiberförstärkningar under dessa bottenstockar för att ta bort springorna. Därefter laminerades stockarna fast igen på normalt sätt. Vi lade därefter in en extra bottenstock. 1/2 storleken mot dom fabriksinstallerade rakt ovan den aktersta kölbulten. Lät det hela "torka" ordentligt samt därefter elastisk epoxy mellan köl och skrov. Drog åt kölbultarna utav helvete. När båten nu seglat ett år så kan konstateras att nu är det bra.

Har en Bav 37-3 01 som gick på förra året, rosättra varvet gjorde en GRYMT bra reparation(efter ett annat varv), med nya bottenstockar, tvärslår, mer plast. Alandia jublade och premien sjönk :) 

Jeg har vært på grunn med en Bavaria 34, en tverrstopp i 6,5 knop. Store skader på babord side innvendig, men ikke store skader utvendig. Byttet alle bunnstokkene, (disse var av en meget dårlig kvalitet fra fabrikk, vi kunne dra av stokkene for hand, da det ikke var slipt mellom lagene ved støping) Pentry delaminerte i trevirket og røstjernsinnfestningen knakk, samt babord benk midtskips. Jobben er utført av verv i Norge, og båtene er mye bedre nå en tidligere. Kjølen må av ved grunnstøting i så stor fart. Vi oppdaget ikke alle skadene før kjølen var demontert. Det er en fordel å bytte alle bunnstokkene i stedet for de originale. Håper du får nok vann under båten i fremtiden.....