Hem > Tips > Batterier

Sammanställt från Bryggsnack - Om batterier


Redigerat av Iwar Unt, 2004-11-18

Artikeln innehåller följande underrubriker
• Batterier
• Batteriladdare
• Solceller
• Battmeter
• Inverter/spänningsomvandlare
• Generator/kablar/dioder

Observera att artikeln bygger på inlägg publicerade på Bryggsnack. All information på webbplatsen tillhandahålls utan ansvar från webmaster och Svenska Bavariaklubben. Samtliga besökare ombeds att granska uppgifterna väl och själv ta ställning till dess relevans.



Batterier

Har en B37-01. Efter de två första säsongerna beslutade jag att montera ytterligare ett servicebatteri för att t ex kunna ligga i naturhamn längre tid utan att behöva ladda. Nu har jag 2 x 140 Ah vilket torde vara fullt tillräckligt. Efter att jag fulladdat batterierna går spänningen ganska snabbt ner till ca 12,3 V, för att sedan hålla sig där i 2-3 dagar. Därefter går spänningen ner under 12 V. Är detta normalt? Borde jag inte ha batterikapacitet som skulle räcka minst 4 dagar då jag klarade mig ca 2 dagar med det ena batteriet?

Din kyl kanske drar mer än du tror, jag har själv 2 st 140Ah, jag klarade mig ca 3 dagar. Min kyl startar nämligen var 3 minut och den drar väl en del. har du kollat den? lamporna drar ju ingen ström att tala om. 

En förklaring till problemet skulle kunna vara att det gamla batteriet inte var i bästa kondition, vilket påverkar kapaciteten på det nya batteriet. En annan förklaring skulle kunna vara att batterierna inte har fått tillräcklig laddning. (Du kan läsa mer om detta på t ex SXK:s hemsida, se nedanstående länk.) Å andra sidan tycker jag personligen inte att det är så dåligt om Du på 2x140 Ah klarar Dig i tre dagar helt utan laddning. 

Batteribanken, är den viktigaste åtgärden och ger mest resultat för pengarna. Behåll aldrig ett äldre batteri tillsammans med nya. Rekommenderar att man väljer många 75 A i stället för 140 A eftersom ryggen mår bättre vid lyft. Kan man få in mer än 300 A så skulle jag inte tveka. Endast denna åtgärd kan faktiskt vara tillräcklig.

För det första har jag 3x140 Ah i förbrukningsbattarier. Till detta kommer en 220 volts laddare på 45 Amp, vilket gör att en natt med landström är tillräcklig för att batterierna skall bli fullt laddade. 

Jag håller med om att, med undantag från att försöka dra ner strömförbrukningen, så är en utökning av batterikapaciteten den första åtgärd som man bör vidta. (Jag har i detta sammanhang fått lära mig att man skall satsa på få och stora batterier hellre en många små.) 

Vad gäller gel-batterier så har jag ingen egen erfarenhet, men det förefaller ju lockande att i princip kunna utnyttja all kapacitet i batterierna istället för att som nu ha dåligt samvete redan när man har förbrukat halva den ursprungliga kapaciteten. 

För att inte försämra blybatterierna bör de inte laddas ur mer än till 50%. Antag att man har en batt.bank på 280 Ah. Det tar lång tid (flera dygn) och kräver bra laddare för att komma i närheten av maxladdning och därmed uppgiven batterikapacitet 280 A. Således nås detta läge i bästa fall när man åker från hemmahamnen. Om man seglar flera veckor så kanske man kommer åt landström någon enstaka natt och sedan kör några timmar med motorn ibland. I bästa fall har man då kanske 80% av kapaciteten, d.v.s 224 Ah. Blybatterierna bör ej laddas ur mer än till 50% (12,3 V spänning). Detta medför att endast 140Ah av batteribankens 280 Ah kan/bör nyttjas. I normalfallet krymper således den verkliga batteribanken från 280Ah till 84 Ah (224-140), och räcker då tyvärr ca ett dygn. Slutsats: Man kan inte ha för många batterier!

Ang batterier bör man vara noga med typ av batterier, i min båt sitter fortfarande standardbatteier från varvet och det är startbatterier, således inte ett "fritidsbatteri" som ju lämnar en avsevärt längre drifttid för de låga strömstyrkor som vi använder i båten. Startbatterier är optimerade för 200-400 A och låga temperaturer. Jag tänker byta ut mitt 140 Ah batteri mot 3 st fritidsbatterier 75Ah till nästa säsong. 

Ved at det er plassert spenningsmåler på bare startbatteriet,vil det som du har erfart ikke kunne lades optimalt på forbruksbatteriet. Vi har montert Optima Redtop startbatteri. Fordelen er: Eksplosjons og lekkasjesikkert, tåler krengning over lengre tid, leverer ¨godt med strøm under start, 850A, lades opp meget hurtig (mer tid på forbrukslading). Forbruksbatteriene er erstattet med SunXtender fra Concorde (2* 255 Ah). Fordelen er: Eksplosjons og lekkasjesikkert, tåler krengning over lengre tid, kan lades ned til 0,0V, trenger ikke å lades opp før innen to-tre uker etter normalt bruk, tar godt imot ladestrøm. Kna lades ut og opp ca 1000 ganger!! Tåler fint utlading til 10.6V mot normale bly/syre batterier som ikke bør under 12,3V

Batteriladdare

Har satt dit en lader som kan lade begge batteribankene med inntil 60 Ah (ikke behov for lang liggetid i brygge) Laderen tåler innspenning fra 85V til 290V. Kan med andre ord benyttes i alle 110V havner, selvom de har høyt spenningsfall.
Kabler er skiftet ut til kraftigere dimensioner, vi satt dit et eget Optima RedTop for ankerspill. Dette er koblet sammen med startbatteriet med 70mm2 kabel. Fungerer utmerket. 

Solceller

Jag har låtit installera en solcellspanel 2x61 Watt, denna ger ca 50-60 Ah per dygn vilket för oss är en förutsättning för att vi skall kunna köra t ex vår frys. Den absolut största fördelen med en solcellspanel är dock att jag inte längre behöver trassla med landströmskablar när båten ligger still under veckorna. Har man varit ute under en helg ser således solcellspanelen till att batterierna är fullt uppladdade till nästa helg.

Solceller, ger mycket lite ström vid normalplacering på rufftak. Uppgiven effekt förutsätter att panelen placeras i 90 graders vinkel från infallande sol både vertikalt och horisontellt samt att den ej skyms från t.ex. masten/bommen (på min panel räcker om 20% täcks för att slå ut hela panelen). Solcellens funktion blir därför att toppladda batterier när båten ligger still utan att använda landström (lång tid med landström kan medföra korrision i motor/drev om jordningen i land är dålig)

När jag insåg att jag kunde få plats med med två paneler på 61 W/st på luckgaraget utan att det skulle se alltför bedrövligt ut bestämde jag mig dock för att pröva. Så här långt är jag positivt överraskaskad. Trots att vinkeln långt ifrån alltid är helt optimal ger panelerna en högsommardag under långa perioder ett tillskott nära den teoretiska maxgränsen på 6 A. Även om det är mulet väder eller om panelerna ligger delvis i skugga så sjunker tillskottet aldrig ned till noll utan ligger på ca 3 A. (I princip enda gången då panelerna inte ger något tillskott alls är när dessa ligger i total skugga från storseglet.) Även om det största lyftet naturligtvis är att man slipper ligga för landström under veckorna, så tycker jag definitivt att solcellspanelerna på marginalen ger ett mycket värdefullt tillskott även under de perioder som man är ute med båten under en längre tid.

Skall man använda panelen även för annat än underhållsladdning tror jag att man bör beakta exempelvis följande. 

För det första är det naturligtvis positivt att ha en så stor teoretisk effekt som möjligt. Skall man upp i effekt förutsätter detta dock i dagsläget (såvitt jag har kunnat utröna) att man inte väljer en marinpanel utan istället en sk standardpanel. Detta innebär i sin tur att man måste hitta ett jämnt och fast underlag där man helst inte trampar omkring för mycket. (Vi löste detta genom att placera panelerna i en rostfri ram på luckgaraget.) För att minimera förlusterna om ytan delvis skulle hamna i skugga är det naturligtvis en fördel om man har två eller flera paneler snarare än en stor. Såväl när det gäller känsligheten för skugga som effekten i mulet väder sägs vidare antalet celler vara betydelsefullt (dvs ju fler celler desto bättre). Skall man välja en placering på rufftaket är det självfallet också en fördel om man har en rullstor eftersom risken för att bommen/seglet skall skugga panelerna då minskar. (Själv upplever jag att det är ytterst sällan som enbart bommen lämnar en skugga som påverkar panelerna, vilket förutom det faktum att vi har rullstor även lär bero på att bommen sitter så långt över panelrna.)

Det fabrikat som vi valde var för solcellspanelerna var NAPS (NP61G) med en laddningsregulator från samma företag (Maxpower).

En del erfarenheter av olika typ av utrustning (exempelvis solcellspaneler) under lite längre seglingar, återfinns på bifogade länk. www.dromresan.com/utrustning/utrustning2001

Vi har en 40w solpanel på stång i aktern på vår 34:a som vi kan rikta mot solen. Om effektiviteten skall bli bra måste man rikta panelen. Den ger ca 2,5 amp vid riktning och kanske 0,5 amp om den inte är riktad mot mot solen. Vi tycker det funkar bra. Vi kan även rekommendera Tri-Metric ah-mätare som gör det lätt att hålla koll på statusen på batterierna. Vi har fällt in instrumenetet i luckan vid elpanelen. Det har ungefär samma mått som ett Raymarine-instrument.

Hur får man el från batterierna till rufftaket för solpanel?

Enklast drar man kablarna från batterierna upp förbi elcentralen och vidare akterut till sb garderob i akterruffen, genom att lossa skivorna som sitter på skottet upp mot däcket i salong och garderob. I garderoben går man in i vp-röret som börjar i garderoben och slutar uppe vid spotlighten som sitter i taket i akterruffen. Därefter lossar man innertaket och drar kablarna föröver och går ut genom rufftaket.
Alternativet är att gå fram till sb garderob i förpiken där det också sitter ett vp-rör som går upp till rufftaket.

Köpte en Sun Ware 35RSM 35w för montering på rufftaket, denna panel laddar bra även när den är delvis skuggad. Panelen har kabelutgång på kortsidan, varför jag vände denna sida förut och gick ned med kabeln mellan rufftaket och luckgaraget samt borrade ett hål i taket i framkant och på väggen under garaget där jag satte en kabelgenomföring. Detta kräver att luckgaraget tas bort för att komma åt att borra och dra kabeln. Skotbalken måste även den tas bort för att få den luckgaraget. dragning av kabeln ner till batterierna på bästa sätt finns skrivet sen tidigare

Vi har en 32:a, och där fanns ett tomrör under den takpanel som sitter åt styrbord framför nedgången. Detta tomrör ledde sedan bort mot elpanelen. Jag vet inte om det är samma på 36:an, men du kan ju lossa panelen och se efter. För att sedan komma till tomröret borrade jag ett hål i den snedställda ytan bredvid luckgaraget och satte dit en vanlig kabelgenomföring.

Jag drog den under luckgaraget, genom genomrinningen mot sitt brunn, under delrinlisten (som jag slipade upp på undersidan och godset under listen, c:a en halvcirkel på varje) ned längs lodräta aluminiumlisten (som skruvas bort) till tröskeln vid insteget och sedan vidare ned längs trappsidan på bbsidan och ner under durken. Detta på en 34:a

Jag har satt en solpanel på min Bavaria 34. Solpanelen är av fabrikatet Naps, lätt böjbar och endast 4mm tjock, art.nr:16130,
storlek 735 x 665 mm. efekt: 50 watt.
Denna panel passar exakt på luckgaraget och det blev dessutom förbaskat snyggt.

Jag har satt en 30- wattare kraftigt böjd, direkt bakom förpiksluckan. Den har fungerat bra under 3x4 månader i medelhavet på min bav 34 byggår 2000-2001

Vi har två solcellspaneler på om 61w från NAPS, dvs totalt 122w. Dessa paneler är monterade på en rostfri ram som i sin tur är monterad på luckgaraget. På detta sätt är panelerna helt ur vägen och jag tycker inte heller att de skämmer så mycket eftersom de ligger horisontellt. Vinkeln mot solen är ju inte alltid helt optimal, men tack vare den stora kapaciteten blir det alltid ett bra tillskott av el. Förutom den tid när vi är på långsegling behöver jag numera aldrig koppla in landström. Eftersom bommen sitter så långt upp och då vi har rullstor så är skuggning inget problem förutom de stunder under segel då seglen skymmer panelerna.
Även vi har solpanelerna monterade på luckgaraget. Jag har haft det både på vår gammla Bav32 och har det även på vår nya Bav38. 2st 25w paneler som passar perfekt. 

Jag såg en snygg lösning, där man hade fem stora solpaneler längd 120 cm, monterade så att de fungerade som en biminitopp på snygga rostfria stålrör och bildade en vacker båge. 

Tänk inte ens på noa-ställningen, den pallar inte för belastningen när det går lite sjö. Jag satte min 40 W panel på en noa-ställning och resultatet blev att jag omgående fick korta av med en halvmeter pga svajning. Efter detta har jag dåligt förtroende för den lösningen och har köpt nya mindre (12W)platta paneler som jag tänker tapetsera aktern med i stället för att mörka ner båten genom att sätta en större panel på luckgaraget i macrolon.

Vad som är mycket eller lite ström är ju relativt. Jag räknar med att, utan någon vinkling, får upp till ca 50-60 Ah från mina paneler under en solig högsommardag, vilket jag tycker är ett bra tillskott på marginalen. (Likväl tycker jag att den största behållningen med solcellspaneler är att man slipper ligga på landström under veckorna.) Kan ju också notera att solcellspaneler placerade sig ganska högt på listan över bästa tillbehör för långsegling (se 

Däri hade vi 3x75Ah på förbrukningen, och en panel som laddade ungefär 3,1A som mest, mitt på dagen, riktad, liggandes löst på däck.

Under 3 dygn på väderöarna, tror det var v31 eller 32 -03, så klarade panelen av att ladda ungefär lika mycket som kylbox (40l välisolerad kompressorkyld), radio och läslampor förbrukade (var inte mycket i båten under dagarna, men radion stod på ganska många timmar om dagen. 

Om man räknar med (som jag gör) en dygnsförbrukning på kanske 50-60Ah/dygn (vet inte vad kylen kommer dra dock, men denna är mesta förbrukaren för oss) så är 15-20Ah/dygn ett bra tillskott.. Räknar att med mina 290Ah kunna klara kanske 2 dygn utan laddning, men det blir 3 dygn med panel, om solen skiner, och vi räknar använda max 50% av kapaciteten..

Battemeter

Jag har installerat en sk "Battmeter" från Odelco, med vilken jag i varje ögonblick kan se hur mycket ström som (netto) går till eller från batterierna, hur många Ah som har förbrukats och därmed hur många Ah som är kvar samt hur länge som batterierna räcker med aktuell snittförbrukning. Detta är ett instrument som jag rekommenderar alla att skaffa sig (jag utgår från att i princip alla långseglare idag har ett motsvarande instrument). Tack vare detta instrument har jag numera full koll på såväl förbrukning som laddning och jag vet således t ex när jag måste starta motorn för att ladda men också när jag skall låta batterierna vila för att batterierna inte längre tar emot så mycket laddning, samt kanske det viktigaste att det är betydligt lättare att se vilka förbrukare som är påslagna och vilka av dessa som drar mycket ström. 
Av vilken anledning behövs en extra battmeter? 

Jag använder mätaren som följer med båten. Karakteristikan för de batterier som är fabriksmonterade (140Ah Bosch) kan man snabbt kolla upp med tillverkaren (gratis). Nu är jag på jobbet och kommer inte ihåg alla siffror men vid 12.82V är batteriet 100% fullt och vid 12,54V ca 75% osv.... Jag fick hela karakteristikan och vet numera hur mycket det är kvar genom att bara titta på voltmetaren (dock ej under laddningsfasen). 

Hur mycket man trycker in i batterierna är ju också ganska enkelt att kolla genom att mäta laddströmen. Jag köpte för ändamålet en tångmultimeter av billigaste sort på Biltema (500-700 sek). Jag mätte upp laddningen efter att mina batterier var "normal-tomma" (ca 100-150Ah kvar) på följande sätt. Tångmeter "knep" jag om förbrukningsbatteriets inkommande +kabel. Vid 2000rpm på motorn läste jag av ca 60A. Efter ca 1 timme så sjönk strömen till ca 40A och jag sänkte då varvtalet till ca 1500rpm med bibehållen laddström. Efter ytterligare 1 timme kunde jag sänka till 1000rpm eftersom att batterierna då bara ville ha ca 30A. 

Dvs det tar ca 2 timmar att trycka in ca 85Ah (i snitt). Om man sedan kör 2 timmar till fast på 1000rpm ger det ca 40-50Ah. Totalt ca 120-140Ah och som motsvarar ca 1/3-del av batteribankens storlek. Resterande laddning är ett rent "nötande" och i mitt tycke definitivt ett inneffektivt sätt att ladda om man använder motorn.

Inverter/spänningsomvandlare

Vad gäller strömtillförsel för datorn, så har även jag tidigare använt en inverter. Av flera skäl har jag inte tyckt att detta varit en optimal lösning. Efter mycket letande lyckades jag i vintras hitta en spänningsomvandlare avsedd för datorer. Denna har jag nu använt under hela säsongen och den har fungerat perfekt. Spänningsomvandlaren finns numera även på Claes Ohlson, där den kostar 349 kr.

Noterade också i sommar att min inverter på ca 300w drar 4,5 amp medans datorn tog endast 2 amp. Känns lite som att elda för kråkorna. Det bästa är nog att ha en separat omformare från 12V till 18-20V som de flesta datorer vill ha.

Generator/kablar/dioder

Upplever att generatorn laddar mycket sparsamt på låga varv och tar lång tid på sig att fylla upp batterierna så till nästa säsong får det bli Odelco och ett strömsnålare kylaggregat.

När jag fick min nya Bav 40 Ocean så började jag med att byta ut de 16 mm kablar som gick från generator till batteri. Jag har nu 70 mm förtent kabel, spänningsfördelare från Odelco, 40A trestegsladdare, Battmeter (viktigare instrument än ekolod och vindinstrument enligt min mening). Dessutom satt jag en sk zink-saver på jordledningen och drog landströmsuttag till förens ankarbox (switch så jag kan välja ingång från för eller akter. Jag kan varmt rekommendera alla att gå igenom kablar, ta bort skiljediod och investera i en Battmeter. Med ordentlig batteribank så kommer ni att få laddning !

Jag har även bytt ut kablarna från generatorn och installerat en ny laddningsfördelare från Odelco. Detta innebär att jag den första timmen för motor kan trycka in ca 50 Ah. Dock skall man vara medveten om batteriernas mottaglighet för laddning sjunker ganska snabbt, tom med en batteriebank på 420 Ah, så det krävs mycket lång tid för motor för att batterierna skall bli fullt laddade på detta sätt. 

Öka kabelarean från generator till batteri, tror jag inte ger så mycket på nya generatorer eftersom det finns en separat gul kabel från generatorn som känner av spänningen vid batterierna och kompenserar för spänningsförluster vid t.ex. laddningsfördelare

Vad gäller frågan om det är värt besväret att försöka optimera laddningen från generatorn genom tjockare kablar och utbyte av laddningsfördelare, blir min kommentar att det beror på. För egen del tycker jag att det har blivit ett klart lyft. (Dessvärre kan jag inte kvantifiera det eftersom jag installerade Battmetern samtidigt. Jag kan dock garantera att jag inte kom i närheten av att trycka in 50-60 Ah på en timme som jag kan göra idag.) En förutsättning för att åtgärden skall ge mer än en marginell effekt är dock att man har en tillräckligt stor batteribank så att batterierna kan ta emot den ökade laddningen. I annat fall blir återigen rekommendationen att i första hand öka batterikapaciteten.

Ett intressant fenomen är att motorn på tomgång ca 700 rpm inte är tillräckligt varvtal för att generatorn skall ladda batterierna, ty spänningen blir för låg. Detta medför att man måste öka varvtalet till ca 1200 rpm, och det känns ju fel ur miljösynpunkt (att i timmar ladda på så högt tomgångsvarv). Kanske kan man byta generator till en som ger rätt spännig på tomgång ? Alt. mindre remskiva på generatorn? Pratade med en långseglare som menade att man på en båt med en hel del elektronisk utrustning bör ha 400 A batteribank på konsumtionssidan och att han dessutom alltid körde motorn 1 timme (i neutralläge oftast) per dygn för att få energibalansen att gå ihop (hade ej solpanel och vindgenerator). Energikonsumtionen per dygn är 45-80 Ah, och denna energimängd måste in varje dag om inte balansen skall försämras. Enligt Anders inlägg ovan så kan dubbla 61W solpaneler tydligen ge 60 Ah per dygn, och då finns ju förutsättningen att klara sig kanske en vecka utan motorkörning. 

Jag hävdar att byte av kablar från generatorn är mycket mer effektivt för laddningen än du tror. Kolla http://www.skyllermarkspressar.se/ - det gjorde jag (samt en massa annan litteratur i ämnet). Och jag hävdar bestämt att jag får fram bra med laddning även på tomgång med min vanliga generator (skall checka detta nästa gång i båten så kan jag ange exakt hur mycket jag får in i batterierna - här kommer Battmetern från Odelco in i bilden igen. OBS - det är också viktigt att inte ha skiljediod - byt mot elektonisk fördelare.

Ett test som gjordes i min båt av en båtelektriker visar att OM man har en styrkabel från generatorn(gul)så kompenserades all förlust i dioden med hjälp av denna kabel. Min bav 37 är från 01 och grövre kablar hade gett en marginell förbättring, enl mätningen. Men detta kapitel tar aldrig slut...

Efter att ha läst denna sida och Skyllermarks rekommendationer har jag köpt ett laddningsrelä men då jag börjar riva i min 40-a och läsa båtens kopplingsschema finner jag att det till startbatteriet går 75-mm`2 kablar både + och -från generatorn ( man utnyttjar startmotorns kablar ) . Det finns alltså ingen anledning att byta kablar. Den ynkliga 16-mmm`2 kabeln ( märkt 2) som laddar förbrukningen går ju nästan till batterierna den lossar jag och lägger på startbatteriet och mellan detta och förbrukningen lägger jag skiljereläet enl. Skyllermarks rekommendationer. Med en liten insats har jag då 91.mm`2 area på min laddning! Tacksam för synpunkter ifall jag gör någon tankevurpa så jag inte eldar upp båten.

Jag förmodar att Du har en MD22 eller liknande och då behöver man inte byta ut det s.k. skiljereläet (diodbestyckat) som sitter som standard från varv. Det går nämligen en gul liten kabel från generatorn till batteriets + pol. Denna mäter och styr utspänningen från generator till batteriet. Så detta sköter sig helt automatiskt. Den kompenserar alltså för det spänningsfall som blir över dioden (ca 0.7 volt) och kablar fram till batteriet.
Däremot är det ju aldrig fel att ha lite grövre kablar. Jag har själv bytat från den bef. 16 kvmm kabeln till en dito 50. Men jag har inte märkt någon skillnad.

Bavaria har separerat batterierna via diod som ger ett icke obetydligt spänningsfall till konsumtionsbatteriet. I mitt fall laddades startbatteriet med 14,2 volt och konsumtion med endast 13,9 vilket är alldeles för låg spänning. Har nu tagit bort dioden och ersatt det med ett skiljerelä, samt även bytt kabel från generator till konsumtionsbatteri från 16 mm2 till 70 mm2 (materialkostnad ca 1200 kr totalt). Resultatet blev att båda batterierna laddas med 14,2 volt (OBS! varvtalet måste över 1100 för att erhålla 14,2, räcker ej med tomgång). Den standardmonterade batteriladdaren (landström) av märket Calira kompenserar ej för låg spänning, vilket är vanligt ute på bryggan (mätte själv upp 190V). Har ersatt denna med en laddare som kompenserar för låg spänning och alltid ger 14,4 V. Vill gärna utbyta erfarenheter med andra som dykt ner bland elkablarna.

Rörande laddning från generatorn är jag rätt missnöjd. Får inte ut mer än max c:a 20A från generatorn även vid 2500RPM på motorn och kanske -70Ah i batterierna. Spänningen ligger då på c:a 13,4 volt. Visst, originalkablarna är klena (10kvmm till förbrukningsbatterierna) och det sitter en diodseparator i båten original, men det är dåligt att det inte funkar bättre. Spontan tanke efter att ha läst kopplingsschema är att ta bort den separatorn, och sätta ett skiljerelä vid batterierna istället. Efter vad jag kunnat utläsa så laddas startbatteriet via startkabeln (95kvmm). Generatorn är ju på 60A och erfarenhet från tidigare båt med 60A generator, 20kvmm kabel ligger på 50A in i förbrukarbatterierna redan vid c:a 1200RPM. 

Beträffande din frågeställning om laddningen från generatorn, så har jag bytt ut såväl kablarna från generatorn som batteriseparatorn. I efterhand har dock fått höra att detta var onödigt. Icke desto mindre har jag numera inte några problem med att få generatorn att initalt trycka in 45-50 A i batterierna (beror ju bl a på hurpass urladdade dessa är). Eftersom jag installerade Battmetern samtidigt som jag bytte kablar (70 kvmm) och batteriseparator (Odelco C150), så kan jag dessvärre inte vara helt säker på att det är dessa åtgärder som har givit effekt. Anledningen till bytet var dock att jag tidigare inte upplevde laddningen som optimal. 

Alltså, 10kvmm tycker jag är på tok för lite för att leda laddströmmen genom. Minst 35kvmm anser jag man bör ha. Kabeln är ju åtminstonde 3m, om inte mer. Med en maxladdning på säg 50A så blir det rätt stora förluster om man bara har 10kvmm.

Utan att vara högutbildad elektriker så är problemet med klen kabel att spänningen blir lägre än 14,2 volt vid laddning om generatorn lämnar 14,2 volt. Detta kan man kompensera genom att som Bavaria/Penta gjort sätta en gul kabel som känner av spänningen vid batteriet och därmed kompensera för spänningsfallet (i kabel och diod). Som exempel lämnar generatorn 15,2 volt och så tappar den klena kabeln+dioden 1 volt och levererar rätt spänning på 14,2 volt. Som jag uppfattat det så är det inget problem med leverans av strömstyrkan/amperen genom klena kabeln. Men detta bör dubbelcheckas. Det är även intressant att se hur snabbt laddningsströmmen sjunker vid laddning (därför bra med många batterier som kan ta emot ström). Träffade en herre som hade 800A i sin båt, och rostade bröd på morgonen via 220 voltskonverter. Man kan troligen aldrig ha för många batterier!

Problemet blir ju i mitt fall dock att idag sitter säkerligen den gula tampen till + på startbatteriet. Det är förbundet via typ 50cm 10kvmm kabel (generator-startmotor) och sedan typ 3m 95kvmm. Dessutom går det - enligt vad jag minns från schemat - inte genom diodbryggan. Om jag då matar på med 15,2volt så kommer startbatteriet få detta hela tiden motorn är igång och laddning till förbrukarna krävs. Således är det ingen optimal lösning heller.

Montera ett skiljerelä samt en brytare på dess stykabel så bryter ni förbindelsen så då laddas bara era förbrukningsbatterier,vill ni även ladda startbatteriet så är det bara att slå till brytaren.KOlla skyllermarks kopplingsskema det är bra samt mycket grova kablar erfordras för effektiv laddning

Skall korrigera mitt inlägg ovan; min laddningsfördelare från Odelco heter CD 150 RC och inget annat. Denna laddningsfördelare har bl a en möjlighet att sänka laddningsspänningen till startbatteriet, vilken jag har utnyttjat. Möjligen kan detta vara ytterligare en parameter att beakta.

Funktionen beskrivs av Odelco på följande sätt: "Via den andra ingången kan man sänka laddningsspänningen till startbatteriet med 0,7 V, så att det inte överladdas. Detta är en fördel bl.a. när man har en stor batteribank till förbrukningen och behöver köra länge för att den skall bli full. Eller har en laddningsregulator som lämnar högre spänning än normalt. Eller har olika typer av batterier till förbrukning och start." 

Bavaria har separerat batterierna via diod som ger ett icke obetydligt spänningsfall till konsumtionsbatteriet. I mitt fall laddades startbatteriet med 14,2 volt och konsumtion med endast 13,9 vilket är alldeles för låg spänning. Har nu tagit bort dioden och ersatt det med ett skiljerelä, samt även bytt kabel från generator till konsumtionsbatteri från 16 mm2 till 70 mm2 (materialkostnad ca 1200 kr totalt). Resultatet blev att båda batterierna laddas med 14,2 volt (OBS! varvtalet måste över 1100 för att erhålla 14,2, räcker ej med tomgång). Den standardmonterade batteriladdaren (landström) av märket Calira kompenserar ej för låg spänning, vilket är vanligt ute på bryggan (mätte själv upp 190V). Har ersatt denna med en laddare som kompenserar för låg spänning och alltid ger 14,4 V. Vill gärna utbyta erfarenheter med andra som dykt ner bland elkablarna.

Hur mycket man trycker in i batterierna är ju också ganska enkelt att kolla genom att mäta laddströmen. Jag köpte för ändamålet en tångmultimeter av billigaste sort på Biltema (500-700 sek). Jag mätte upp laddningen efter att mina batterier var "normal-tomma" (ca 100-150Ah kvar) på följande sätt. Tångmeter "knep" jag om förbrukningsbatteriets inkommande +kabel. Vid 2000rpm på motorn läste jag av ca 60A. Efter ca 1 timme så sjönk strömen till ca 40A och jag sänkte då varvtalet till ca 1500rpm med bibehållen laddström. Efter ytterligare 1 timme kunde jag sänka till 1000rpm eftersom att batterierna då bara ville ha ca 30A. 

Dvs det tar ca 2 timmar att trycka in ca 85Ah (i snitt). Om man sedan kör 2 timmar till fast på 1000rpm ger det ca 40-50Ah. Totalt ca 120-140Ah och som motsvarar ca 1/3-del av batteribankens storlek. Resterande laddning är ett rent "nötande" och i mitt tycke definitivt ett inneffektivt sätt att ladda om man använder motorn.

Om du skall få 14 volt vid laddning på tomgång beror helt på vilken typ av skiljerelä du har. Hade samma problem på min båt, kollade generatorn hos en verkstad och dom hittade inget fel, dom föreslog ny rem, p.g.a. den miljö som är i båten torkar remmen och blir hård och glatt, den sliter sedan hårt på remskivan som blir lite defekt med dålig anläggning som följd. Det syns ej på remmen, var mycket tveksam till förslaget, men effekten blev betydligt bättre. 

Hei har en 37 og ingen problemer med Tæriung etter at jeg fjernet jordkabelen i landstrøm. Dette med dårlig jord er ett problem i Norge, men regner med at det også er ett problem i Sverige også. Når det gjelder lading på tomgang vil det på alle motorer være ett problem med lading på 600 rpm, kjører man båten opp til 1000 rpm får man 14,3 V med standard utstyr. Har forresten byttet ut til 3 x 115 amp på forbruk og har så det klarer seg. Det største problemet er at lading med landstøm foregår som oftest med dårlig utstyr og batteriene ikke blir toppet opp skikkelig (Det kan gjerne ta 2-3 dager med min Mobitronic 2x 25 A lader) før batteriet er skikkelig toppet.